Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), född 1987, har gjort sig ett namn som en reformdriven politiker med fokus på att lösa Sveriges bostadsutmaningar. Hans senaste initiativ, det bygglovsfria bostadshuset på upp till 50 kvadratmeter – kallat ”50:an Carlson” – har väckt stort intresse. Förslaget, som planeras träda i kraft den 1 december 2025, syftar till att underlätta bostadsbyggande på landsbygden och ge fastighetsägare större frihet att skapa flexibla boendelösningar. Denna artikel utforskar Carlsons bakgrund, förslaget bakom ”50:an Carlson” och dess potentiella påverkan på Sveriges bostadsmarknad.
Artikelns innehåll - Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik
Andreas Carlson: En politisk karriär i Kristdemokraterna
Andreas Carlson, född i Mullsjö 1987, har en gedigen politisk karriär trots sin unga ålder. Efter att ha studerat kommunikation vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping samt juridik vid Lunds universitet, engagerade han sig tidigt i Kristdemokraterna. Hans politiska resa började lokalt, med uppdrag i Mullsjö kommuns kommunfullmäktige och kommunstyrelse mellan 2006 och 2014. Parallellt arbetade han som journalist och frilansskribent, vilket gav honom en skarp förmåga att kommunicera komplexa frågor.
Carlson tog steget till riksdagen 2010 och blev snabbt en framträdande röst inom Kristdemokraterna. Mellan 2015 och 2022 var han partiets gruppledare i riksdagen, och från 2018 till 2022 fungerade han som vice ordförande i justitieutskottet. Sedan 2022 är han infrastruktur- och bostadsminister i Ulf Kristerssons regering, där han har fokuserat på att minska byråkrati och främja bostadsbyggande. Hans arbete präglas av en vision om att förenkla regelverk och ge individer större frihet att forma sina livsmiljöer.
”50:an Carlson”: Ett bygglovsfritt hus för landsbygden
Förslaget om bygglovsfria bostadshus på upp till 50 kvadratmeter, döpt till ”50:an Carlson” efter ministern själv, är en del av regeringens bredare reform för att förenkla bygglovsreglerna i plan- och bygglagen (PBL). Från och med den 1 december 2025 ska det bli möjligt att uppföra permanenta bostadshus på 50 kvadratmeter utan bygglov, så länge de byggs utanför detaljplanelagt område. Detta innebär att landsbygdsbor, fritidshusägare och andra fastighetsägare kan skapa småhus för exempelvis generationsboende, uthyrning eller permanent boende utan att behöva navigera den ofta krångliga bygglovsprocessen.
Syftet med reformen är dubbelt: att öka bostadsbyggandet i glesbygd och att minska den administrativa bördan för både fastighetsägare och kommuner. Enligt Carlson är dagens regelverk ”alldeles för komplext och svårt att överblicka”, vilket hämmar möjligheterna att bygga nya bostäder. Genom att slopa bygglovskravet för dessa småhus vill regeringen ge fastighetsägare större frihet och samtidigt frigöra resurser hos byggnadsnämnder för att hantera mer komplicerade ärenden.
Husen, som är tänkta att vara fullt utrustade för året-runt-boende, kan innehålla kök, badrum, vardagsrum och ett eller två sovrum på sina 50 kvadratmeter. Företaget Sommarnöjen, som premiärvisade ett koncepthus baserat på förslaget på Norrmalmstorg i Stockholm i juni 2025, beskriver ”50:an Carlson” som ”ett litet hem med stor känsla, genomtänkt funktion och kvalitet i varje detalj”. Huset är designat för att möta moderna krav på komfort och estetik, vilket gör det attraktivt för både permanentboende och fritidsbruk.
Bakgrunden till reformen
Sverige står inför betydande utmaningar på bostadsmarknaden, särskilt i glesbygd där tillgången till bostäder ofta är begränsad. Samtidigt har byggkostnaderna ökat och byråkratin kring bygglovsprocesser har avskräckt många från att bygga mindre bostäder. Tidigare reformer, såsom Attefallshuset (25 kvm, introducerat 2014) och Bolundaren (30 kvm, 2020), har lagt grunden för bygglovsfria komplementbostäder, men Carlson menar att det behövs ytterligare steg för att möta dagens behov.
Förslaget om ”50:an Carlson” är en del av en större översyn av bygglovsreglerna, som presenterades i en lagrådsremiss i februari 2025 och beslutades som en proposition i maj samma år. Utöver de bygglovsfria 50 kvadratmeterna på landsbygden ingår andra lättnader, såsom:
- Möjligheten att bygga komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov inom detaljplanelagt område.
- En ”pott” på 45 kvadratmeter inom detaljplan och 65 kvadratmeter utanför detaljplan, som kan fördelas fritt mellan flera byggnader.
- Slopade bygglovskrav för mindre idrottsanläggningar (under 1 500 kvm) och för inredning av vindar till bostäder, även om det strider mot detaljplan.
- Möjligheten att inreda lokaler på upp till 50 kvadratmeter utan bygglov i glesbygd, vilket kan gynna småföretagare.
Dessa förändringar förväntas minska handläggningstiderna med 30–40 procent för kommunala byggnadsnämnder och spara pengar för fastighetsägare genom att eliminera avgifter för bygglovsansökningar.
Reaktioner och framtidsutsikter
Reformen har mottagits positivt av många aktörer, inklusive byggföretag och fastighetsägare, som ser den som ett steg mot ökad flexibilitet och minskad byråkrati. Sommarnöjen, som samarbetat med Carlson och arkitekten Anders Berensson för att ta fram koncepthuset ”50:an Carlson”, menar att förslaget kan ”förändra hur vi bygger på landsbygden”. Byggföretagen har också välkomnat reformen, med näringspolitiska experten Anna Broman som framhåller att den kan bidra till ökad bostadsförsörjning.
Kritiker, däremot, har uttryckt oro för att de slopade bygglovskraven kan leda till ökad risk för grannkonflikter och bristande tillsyn. Carlson har bemött dessa farhågor genom att betona att kommunerna behåller sitt tillsynsansvar och att fastighetsägare fortfarande kan ansöka om frivilliga bygglov för att säkerställa grannarnas godkännande. Han framhåller också att reformen är utformad för att balansera frihet med ansvar, och att den primärt riktar sig till områden utanför detaljplan där konfliktrisken är lägre.
Framtiden för ”50:an Carlson” och de nya bygglovsreglerna ser lovande ut. Om förslaget godkänns i sin helhet, vilket förväntas ske i oktober 2025, kan det leda till en våg av småhusbyggande på landsbygden. Detta kan i sin tur bidra till att revitalisera glesbygdsområden, skapa nya möjligheter för generationsboende och underlätta för unga och äldre att hitta prisvärda bostäder.