Parkslide

Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv växt som ursprungligen kommer från Asien. Den är en storvuxen och flerårig ört som kan bli 2–3 meter hög och sprider sig aggressivt, vilket gör den svår att bekämpa. Parkslide är förbjuden enligt EU:s lista över invasiva arter, och i Sverige finns enbart honplantor, vilket innebär att den inte sprids med frön. Istället sprids den via små rot- eller stamfragment. Det räcker med så lite som 0,7 millimeter av en rot eller stam för att växten ska kunna etablera sig på en ny plats.

Bilder på parkslide

Kännetecken

Växten har ett bambuliknande utseende med grova, ihåliga och rödfläckiga stjälkar. Bladen är brett äggrunda med en utdragen spets och en rak bas. Parkslide blommar i augusti–september med små, gräddvita blommor i glesa klasar. På våren skjuter den upp köttiga, röda skott som kan förväxlas med pioner.

Bilder på skott

Skottens kännetecken

Parkslidens skott är rödaktiga, knubbiga och ser nästan ut som sparrisskott när de skjuter upp ur marken på våren. De kan lätt förväxlas med pioner. Skotten växer otroligt snabbt och kan på bara några veckor utvecklas till fullstora stjälkar.

Filmklipp om parkslide

Växter som liknar parkslide

Det finns några växter som kan förväxlas med parkslide, särskilt tidigt på våren eller om man inte är van att se den.

1. Jätteslide och hybridslide

Dessa är nära släktingar till parkslide och är också invasiva. Jättesliden har större, hjärtformade blad, medan hybridsliden är en korsning mellan parkslide och jätteslide och kan ha ett mer varierat utseende.

2. Vissa skott

När parksliden skjuter upp sina första skott på våren kan de ha en liknande färg som vissa pioners eller rabarberskott. Det är dock en tillfällig likhet.

3. Bambu

Eftersom parkslide har ihåliga, bambuliknande stjälkar med tydliga ”leder”, kan den ibland förväxlas med bambu på håll. Parkslide har dock bredare blad.

4. Bokharabinda

Denna snabbväxande klätterväxt har blad och blommor som påminner om parkslide. Den stora skillnaden är att bokharabinda slingrar sig och klättrar på andra växter och strukturer, medan parkslide växer rakt upp på egen hand.

Varför är parkslide ett problem?

Parkslide utgör ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom den snabbt kan bilda täta bestånd och konkurrera ut annan växtlighet. Dess aggressiva rotsystem kan tränga igenom asfalt, betonggrunder och vattenledningar, vilket kan leda till stora ekonomiska skador.

Hur sprids den?

Spridningen sker främst via rotsystemet, som kan sträcka sig upp till sju meter i sidled och fyra meter djupt. Spridningen kan även ske genom förflyttning av jordmassor som innehåller rotfragment. Felaktiga bekämpningsmetoder, som att klippa ned växten, kan också leda till ökad spridning eftersom växten kan reagera genom att skjuta rotskott.

Hur bekämpar man parkslide?

Bekämpning av parkslide är en lång och tidskrävande process som ofta kräver insatser under flera år. Felaktig hantering kan förvärra problemet. Metoder inkluderar:

• Täckning/Inneslutning: Att täcka marken med en specialtillverkad duk kan hindra växten från att komma upp. Duken måste täckas med minst 20 cm jord eller grus för att inte lyftas av växten.
• Kemisk bekämpning: Användning av kemikalier som glyfosat har visat sig vara effektivt, men det är begränsat till yrkesmässig användning och kräver dispens från kommunen för privatpersoner. Det är viktigt att medlet appliceras under sensommaren eller hösten för att vara effektivt.
• Grävning: Att gräva upp rotsystemet är mycket svårt eftersom minsta kvarvarande fragment kan ge upphov till nya plantor. Detta avråds ofta då det kan leda till större spridning.
• Slåtter: Regelbunden nedklippning, upp till fyra gånger per år, kan begränsa spridningen men utrotar inte växten.

Det är mycket viktigt att planera bekämpningen noggrant och att inte sprida växtdelar. Växtavfall från parkslide ska hanteras som farligt avfall och inte läggas i trädgårdsavfallet. Det är också bra att undvika att flytta jordmassor där parkslide har funnits. För större problem rekommenderar Naturvårdsverket att man kontaktar en sakkunnig.

Glyfosat

Glyfosat är ett av de mest effektiva medlen mot parkslide, men det finns viktiga saker att tänka på.

Glyfosat är en kemisk bekämpningsmetod som kan tränga ner i växtens rotsystem och på så sätt utrota den. För att behandlingen ska ha bäst effekt ska den utföras på sensommaren eller tidig höst. Då är parkslide på väg att dra tillbaka näring från bladen till rötterna för att lagra inför vintern, och växtskyddsmedlet följer då med ner i rotsystemet.

Viktiga regler att känna till

I Sverige krävs det en särskild dispens från kommunen för att en privatperson ska få använda glyfosat mot parkslide i sin trädgård. Sedan 2021 är det dessutom förbjudet för privatpersoner att använda glyfosat i trädgårdar. Ämnet är klassificerat som farligt för vattenmiljön och dess användning är därför strikt reglerad.

Glyfosat får dock fortfarande användas av professionella aktörer med rätt behörighet.

Köpa eller sälja en fastighet med parkslide

Hovrätten avgjorde ett mål (T 4010-24) där man kom fram till att parksliden föll under köparens undersökningsplikt. Därmed kunde inte parksliden räknas som ett dolt fel och köparen kunde inte kräva ersättning av säljaren.

För köpare: Vad du bör tänka på

1. Undersökningsplikt: Som köpare har du en långtgående undersökningsplikt. Enligt hovrättens dom kan förekomsten av parkslide inte räknas som ett dolt fel om den är upptäckbar vid en noggrann besiktning. I fallet konstaterades att parksliden var synlig genom nedklippt växtlighet och så kallade vinterståndare.
2. Dolt fel eller inte?: För att parkslide ska klassas som ett dolt fel enligt jordabalken måste tre kriterier vara uppfyllda:
   • Felet (parksliden) måste ha funnits vid köpet.
   • Felet måste vara dolt, det vill säga inte upptäckbart inom ramen för din undersökningsplikt.
   • Felet måste avvika från vad du med fog kunde förvänta dig. Hovrätten ansåg att omfattande parkslide, som kräver daglig tillsyn under mars–september, kan anses vara ett fel eftersom det överstiger normala förväntningar.
3. Riskbedömning: Parkslide kan påverka markanvändningen men är enligt praxis inte nödvändigtvis en risk för skador på byggnader eller ledningar. Bedöm hur parksliden påverkar fastighetens användning och värde innan du köper.
4. Pris och förhandling: Om parkslide finns på fastigheten, diskutera med säljaren om eventuella åtgärder som redan vidtagits och framtida skötselkostnader. Detta kan påverka priset eller leda till särskilda villkor i köpeavtalet.

För säljare: Hur du hanterar parkslide

1. Upplysningsplikt: Som säljare är du skyldig att upplysa om kända fel som kan påverka köparens beslut, inklusive förekomst av parkslide om den inte är upptäckbar. I det aktuella hovrättsfallet informerades köparna om parksliden efter köpet, vilket ledde till tvist. Var tydlig och dokumentera all information du ger om parkslidens omfattning och skötsel.
2. Dokumentera skötsel: Om du har vidtagit åtgärder för att hantera parksliden (t.ex. regelbunden klippning eller kemisk bekämpning), dokumentera detta och informera köparen. Detta kan minska risken för att parksliden klassas som ett dolt fel.
3. Synlighet och transparens: Om parksliden är synlig (t.ex. nedklippt växtlighet eller vinterståndare), kan hovrätten anse att felet är upptäckbart, vilket innebär att det inte klassas som dolt. Ändå bör du vara proaktiv och informera köparen för att undvika framtida tvister.
4. Rådgivning: Anlita en mäklare eller jurist för att säkerställa att parkslide hanteras korrekt i försäljningsprocessen. Detta kan inkludera att lägga till klausuler i köpeavtalet om parkslidens förekomst och skötsel.

Är man skyldig att upplysa köparen om parkslide?

Nej, inte om växten, vinterståndare eller knoppar är synliga så att köparen kan upptäcka parksliden vid en noggrann undersökning av fastigheten inför köp.

Vill man vara schysst och undvika tvister kan man upplysa köparen även om man inte är juridiskt skyldig att göra det.

Juridiska aspekter

Hovrättens dom (T 4010-24) visar att parkslide kan betraktas som ett fel i fastighet om den är så omfattande att den begränsar markanvändningen och kräver betydande underhåll. Men om parksliden är synlig eller om köparen enkelt kunde ha frågat om växtligheten, anses felet inte vara dolt. Detta innebär att köparen inte kan kräva ersättning från säljaren. Domen visar också att bedömningarna kan variera mellan domstolar, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. En skiljaktig mening i hovrätten ansåg exempelvis att parkslidens underhållsbehov inte var tillräckligt omfattande för att klassas som ett fel.

Praktiska tips

• Köpare: Anlita en expert (t.ex. en besiktningsman eller trädgårdsspecialist) för att identifiera och bedöma parkslide innan köpet. Fråga om historiken för fastighetens växtlighet.
• Säljare: Vidta och dokumentera åtgärder för att kontrollera parksliden, såsom professionell bekämpning, och informera köparen skriftligt.
• Båda parter: Konsultera en jurist eller fastighetsmäklare för att säkerställa att avtalet tydligt adresserar parkslide och eventuella risker.

Vanliga frågor och svar