Fred Harrison är inte vilken ekonom som helst. Han är mannen som blev känd för att med närmast kirurgisk precision förutspå de senaste decenniernas största ekonomiska krascher – långt innan de flesta andra ens såg ett moln på himlen. Hans teorier bygger på en specifik rytm i ekonomin: den 18-åriga fastighetscykeln.
Här är en genomgång av hans teorier, hans historiska träffsäkerhet och vad han förutspår för framtiden.
Artikelns innehåll - Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik
Prognosen för 2026: ”Värre än 2008”
Nu när vi befinner oss i början av 2026 är Harrisons prognoser mer aktuella än någonsin. Enligt hans 18-årscykel (räknat från den förra botten efter 2008-kraschen) når vi nu kulmen på den nuvarande cykeln.
Varför varnar han nu?
- Winner’s Curse: Harrison menar att vi under 2024–2025 gick in i ”vinnarens förbannelse”, där spekulationen nådde sin absoluta topp.
- Geopolitisk oro: Han har dragit paralleller mellan dagens läge och 1930-talets upptakt till andra världskriget. Han varnar för att den ekonomiska kraschen 2026 kan sammanfalla med stora globala konflikter, vilket skulle göra återhämtningen betydligt svårare.
- Markvärdesspekulation: Trots stigande räntor har markpriserna på många håll hållit sig uppe, vilket Harrison ser som ett tecken på att den slutgiltiga korrigeringen kommer att bli våldsam.
”Regeringar går i blindo mot en oundviklig krasch eftersom de vägrar reformera hur vi beskattar mark.” – Fred Harrison
Vem är Fred Harrison?
Fred Harrison är en brittisk ekonom och författare som har ägnat sitt liv åt att studera markvärden och deras inflytande på världsekonomin. Han är mest känd för sin bok Boom Bust: House Prices, Banking and the Depression of 2010, som publicerades redan 2005. I boken varnade han för att bostadsmarknaden skulle kollapsa 2007/2008, vilket skulle leda till en global depression – en prognos som slog in nästan till punkt och pricka.
Hans analyser vilar på principer från 1800-talskonomen Henry George, som menade att spekulation i mark är roten till ekonomisk instabilitet.
Den 18-åriga fastighetscykeln
Harrisons huvudtes är att den moderna ekonomin rör sig i cykler om ungefär 18 år. Han menar att det inte är aktiemarknaden eller industrin som styr ekonomin, utan markpriser.
Cykeln delas vanligtvis in i följande faser:
| Fas | Varaktighet | Beskrivning |
| Återhämtning | Ca 7 år | Efter en krasch börjar priserna sakta stiga. Förtroendet återvänder gradvis. |
| Mitt-cykel-dipp | 1–2 år | En kortare avmattning eller tvekan på marknaden innan nästa steg. |
| Boom-fasen | Ca 7 år | Kreditgivningen ökar dramatiskt. Priserna rusar och optimismen är total. |
| Vinnarens förbannelse | 2 år | Den sista, hysteriska fasen (toppen). Folk köper till orimliga priser av rädsla att missa tåget. |
| Krasch | 3–4 år | Bubblan spricker, bankerna drar öronen åt sig och en recession följer. |
Kritik och eftermäle
Trots sin träffsäkerhet är Harrison en kontroversiell figur inom etablerad nationalekonomi. Många ekonomer menar att 18-årsregeln är för förenklad och att moderna centralbanker har bättre verktyg idag för att förhindra totala kollapser.
Harrison svarar oftast att så länge vi beskattar arbete och produktion istället för markhyra (land rent), kommer vi att vara dömda att upprepa dessa destruktiva cykler för evigt.
Vad händer härnäst?
Om Harrison har rätt, står vi inför en period av betydande ekonomisk turbulens under det kommande året. Hans råd till investerare har historiskt varit att vara extremt försiktig i cykelns slutskede och att undvika hög belåning när ”alla andra” rusar in på marknaden.