Titta på huset minst ett par gånger innan du dras med i en hektisk budgivning. Kanske såg du bara huset en vacker söndagsförmiddag då solen sken och du nyligen hade ätit en underbar frukost. Efter en andra titt kan huset framstå i en annan dager.
Den statliga tillsynsmyndigheten Fastighetsmäklarnämnden får många frågor om budgivning. Tyvärr finns det inte några regler eller rekommendationer från deras sida om hur en budgivning bör gå till på bästa sätt. Köparen måste därför noggrant höra sig för vad som kommer att hända.
Men ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Det händer nämligen att säljaren eller mäklaren ändrar sig och förändrar budgivningen under resans gång.
Öppen och sluten budgivning
Vid en öppen budgivning ger du ditt bud muntligen.
Vid en sluten budgivning måste budet skrivas.
Men man kan också ha en variant av båda sorterna. En öppen budgivning kan t ex avslutas med en sluten budgivning.
Det kan även förekomma budgivning i samband med en husvisning. Det liknar närmast en auktion.
Ditt bud inte är bindande, inte ens om det är skriftligt. Inte förrän ett köpekontrakt är underskrivet av båda parter är budet bindande.
I dag förekommer flera varianter av budgivning och det är lätt hänt att man känner sig lurad efteråt, i synnerhet om man inte får köpa huset.
En del spekulanter blir besvikna eftersom de har fått intrycket att de skulle få köpa huset, som sedan har sålts till någon annan. Andra undrar om mäklaren har lämnat deras bud till säljaren. Ibland tror spekulanten att mäklaren valde en annan köpare eftersom mäklaren fick löfte om att sälja den köparens bostad. Sådana ärenden är enligt Fastighetsmäklarnämnden svåra att kontrollera.
På begäran av säljaren är mäklaren däremot skyldig att lämna en lista på de personer som är eller har varit spekulanter. Men han behöver inte meddela de olika spekulanterna om de andra familjernas bud. Mäklaren har bara en skyldighet — att redovisa alla bud till säljaren.
Alltid säljaren som bestämmer
Mäklaren har rätt att ge säljaren råd om vem som är en bra eller en dålig köpare. T ex: ”Den här spekulanten har redan sålt sin villa” eller ”Den här spekulanten ställer så stora krav”.
Men det är säljaren — och inte mäklaren — som bestämmer när, till vilket pris och på vilka villkor han vill sälja. Kanske tycker säljaren att en tidig tillträdesdag är viktigare för honom än ett högre pris. Eller rent psykologiska faktorer som att han känner sig trygg med en viss köpare.
Många har den felaktiga uppfattningen att det bara är högsta bud som räknas. Men säljaren kan välja vilken köpare han vill.
Det behöver inte vara högsta bud som vinner.
Utan att överdriva kan man säga att en budgivning ibland leder till konflikter. Visst, säljaren och mäklaren är säkert entusiastiska. Men i stridens hetta kan priset stiga alldeles för högt. Plötsligt står du där med ett hus som det visar sig att du har betalat för mycket för. Bestäm dig därför hur högt du är villig att gå innan budgivningen drar igång.
Glöm inte besiktningen
Frågan är vad som händer med besiktningen när man har vunnit en hektisk budgivning med många spekulanter. Kanske är huset i sämre skick än du har trott och då ska du kunna dra dig ur utan bråk. Går det inte att vänta på besiktningen måste du ta med ett förbehåll om besiktning i kontraktet.
Många oklarheter kring budgivning
Det tål att sägas igen: Den som har lämnat det högsta budet har inte rätt att köpa huset.
Men den som lämnar ett bud är heller inte tvungen att stå fast vid det – inte ens om du har lämnat ett skrifligt bud.
Tyvärr kan du inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur försäljningen fortskrider. Nu kan man ju tycka att det hör till en mäklares lott — och jag tror också att många mäklare fortgående uppdaterar spekulanterna om nya bud. Varför inte kräva det om du är seriöst intresserad av huset?
Slutligen har du inte rätt att få veta vilka övriga budgivare är. Tråkigt, men sant.
Egentligen kan man säga att efter en affär är avslutad så har du inte rätt att få annan information än att du inte har fått köpa huset.