Besiktningsman gjorde fel vid husköpet

Anders hade tittat på fler än 30 hus när de äntligen kände sig redo att slå till. Souterränghuset i Åkersberga låg högt på ett berg, hade en mysig gäststuga och verkade vara perfekt för familjens behov. Här skulle de kommande barnen kunna få gott om utrymme.
De vann budgivningen och deras bank rekommenderade en besiktningsman ansluten till SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund.
När vi kom till besiktningen hade ägaren tänt eld både i vedspisen i köket och i den öppna spisen i vardagsrummet , berättar Jim. Kaffet kokade på spisen och det fanns tända ljus på olika ställen Det var i juni månad och jag blev lite misstänksam. Därför frågade jag besiktningsmannen om det inte vore bäst att ställa in besiktningen och återkomma en annan dag utan eld, ljus och kaffe så att han skulle kunna känna eventuella misstänka lukter. Besiktningsmannen klappade mig bara på axeln och menade att det inte var någon fara: ”Ägaren är en gammal mysfarbror och han har gjort det mysigt för er. Det är ingen fara, vi behöver inte ställa in”, sa han.

Besiktningsmannen böjde sig aldrig ner

Besiktningen gick tämligen snabbt, det kändes som att besiktningsmannen var lat. Han böjde sig exempelvis aldrig ner för att titta närmare på golv och dylikt och ville inte krypa in i inspektionsluckor. Vi ställde många frågor om olika saker, men fick bara lugnande besked.
När vi senare fick besiktningsprotokollet var det i princip helt tomt, inga anmärkningar på något. Däremot stod det lite kryptiskt att hus byggda på detta sätt kan vara en riskkonstruktion. När jag frågade honom om detta och om jag var tvungen att ha en utökad undersökning, svarade han nej. ”Det här är bara något som jag måste skriva. Det här är inget ni behöver vara oroliga för.” Så det är inget fel med huset? frågade jag och fick ett nekande svar.
Dessutom frågade jag om jag borde komplettera med en VVS- och elbesiktning, men han sa bara att det såg så fint ut att jag inte behövde göra det. Även detta visade sig senare vara fel. Elen var dragen av lekman och livsfarlig.
Tyvärr förstod vi inte förrän långt senare att det var de två raderna i protokollet om riskkonstruktion som skulle skydda honom; som slutligen ledde till att han slapp ta ansvar för sina missar.

Golvet sjönk en hel decimeter

Samma dag familjen flyttade in i huset upptäcktes problemen. När de ställde en säng i sovrummet på nedre botten, sjönk golvet en hel decimeter, så rutten var golvkonstruktionen. Jims ögon började att klia samma kväll och de kände tydligt en konstig lukt i källaren.
De misstänkte genast att mögel kunde vara orsaken och tog därför dit en annan besiktningsman, som bekräftade misstankarna då han sågade upp en inspektionslucka i golvet.
Nu fick de veta att huset hade konstruktionsfel på nedre våningen och att vinden tilläggsisolerats fel, vilket skapade kondens och mögel. Det var alltså två stora problem som båda ledde till fukt och mögel.

Inte fråga om dolda fel

Den andra besiktningsmannen pratade om uppenbara fel i huset.
”Er besiktningsman måste ha varit både blind och haft dåligt luktsinne”, sa han halvt skämtsamt till oss. Anticimex kom sedan också dit och sa likadant. De menade att det absolut inte var fråga om dolda fel, utan att problemen var uppenbara. Vi kände oss rätt blåögda som hade litat så blint på besiktningsmannen.
Vi blev tillsagda att försöka dokumentera alla fel, så vi filmade och fotograferade allt noggrant från första dag. Vi kontaktade också besiktningsföretaget där besiktningsmannen var anställd i ett försök att reda ut det hela. Men chefen tyckte bara att vi gnällde. ”Ni som har fått en jättefint hus!” sa han bland annat.
Efter många turer vände sig paret till en advokat och i samma veva flyttade Jim ut i den renoverade gäststugan, han klarade inte längre av att bo i huset på grund av allergier mot möglet. Hans näsa och hals hade också börjat klia och svår trötthet hade satt in. Gabriella var inte lika känslig utan klarade av att sova i huset.

Trappan spikades igen

Av advokaten blev de tillsagda att lämna skadorna som de var, så att rättens medlemmar skulle kunna komma dit och se problemen med blotta ögat. Därför spikade de igen trappan till undervåningen. ”Ärendet kommer snart upp i tingsrätten”, menade advokaten. Men processen blev förhalad flera gånger och det drog ut på tiden.
De övervägde att stämma säljaren, men advokaten rådde dem att istället fokusera på besiktningsmannen eftersom var bristerna var så uppenbara.
Tre år senare var tingsrätten slutligen klar för dom och de gav Jim och Gabriella rätt. Men domen överklagades till hovrätten av besiktningsmannen.
Två så kallade oberoende experter kontaktades nu av domstolen, berättar Jim. Den ena kom inte ens ut till huset, ändå vittnade han mot oss vid rättegången. Den andra experten vägrade att se problemen. ”Titta ditåt så ser du möglet” påpekade jag under besiktningen när han tittade in genom inspektionsluckan på vinden. ”Nej, jag ser inget som är fel!” sa han och vägrade böja sig fram så att han kunde se möglet. Sedan tog han upp kameran och fotograferade åt det håll som inte var angripet av mögel.
När vi var uppe i tingsrätten kom rättens medlemmar ut och tittade på skadorna. Det skulle även hovrättens medlemmar göra, men några dagar innan de skulle komma fick vi ett brev där det stod att de ändrat sig. De hade istället pratat med besiktningsföretaget och tyckte att det räckte. Vår videofilm ville de heller inte titta på.

Paret förlorade i hovrätten

År 2003 förlorade paret i hovrätten, till mångas förvåning. Nu stod Jim och Gabriella med rättegångskostnader på närmare 400 000 kronor, efter avdraget för rättsskyddet som finns i hemförsäkringen. Utöver det behövde huset fortfarande renoveras, nu mer än någonsin, vilket de inte hade pengar till. De överklagade till Högsta domstolen, som inte ville ta upp fallet.
Till slut bestämde de sig för att försöka sälja huset, det fanns ingen annan utväg. I samma veva hade de nämligen också blivit föräldrar till en liten flicka och ville inte utsätta henne för mögel.
Vi hade inte råd att sanera huset och var fullständigt nedslagna över att ha förlorat, alla hade trott att vi skulle vinna. Vi kände oss både rättslösa och ensamma i detta och tappade fullständigt tron på rättssystemet.
I fem år hade vi väntat med att åtgärda problemen så att skadorna skulle kunna bedömas vid en rättstvist, till ingen nytta. Vår dotter sov nu ofta med mig ute i gäststugan, för att slippa utsätta henne för möglet så mycket som möjligt. Hur mycket ska man orka med? frågar sig Jim.
Under årens lopp lekte de ibland med tanken att riva huset och bygga ett nytt. Men då kanske de hade fått nya problem, resonerade de, eftersom de hört talas om nybyggen där folk också råkat illa ut.
Efter mycket letande hittade vi en mäklare som var villig att sälja huset, avslutar Jim. Vi berättade öppet om möglet och visade noga alla fel och brister samt papper från rättegången, eftersom vi inte ville lura någon.
Till slut fick vi huset sålt och naturligtvis förlorade vi på affären. Idag bor vi i lägenhet.

Anders råd till husköpare

• Lita inte på någon när det gäller att köpa hus, allra minst besiktningsmannen.
• Anlita gärna någon du känner vid en besiktning, t ex en duktig byggare.
• Lusläs besiktningsprotokollet och nöj dig inte med luddiga formuleringar. Försök att se till att besiktningsmannen inte friskriver sig från ansvar. Säger han t ex att du inte behöver en utökad undersökning, så se till att det skrivs in i protokollet.
• Var medveten om att SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund, inte utesluter medlemmar (besiktningsmän) som har blivit anmälda. Det betyder att de inte tar ansvar för hur deras medlemmar arbetar.
• Tänk på att exempelvis besiktning av el och VVS inte ingår i en vanlig besiktning.