Huvudfrågan, precis som med annan inredning vid en bostadsaffär, styrs av Jordabalkens regler om fast och lös egendom. Lagen säger att fast inredning som ”blivit försedd” för ”stadigvarande bruk” ska räknas som ett byggnadstillbehör och därmed ingå i köpet. Frågan blir då: är ett Elfa-system installerat för stadigvarande bruk?
Här delar experterna ofta upp systemet i två delar:
- Bärlisten: Den horisontella skenan som skruvas fast i väggen.
- Hängskenor, hyllplan, korgar och andra konsoler: De lösa komponenterna som hängs på bärlisten.
Bärlisten anses nästan alltid ingå
Det råder en bred enighet om att själva bärlisten, den del som är fastskruvad i väggen, är att betrakta som ett byggnadstillbehör. Den är monterad på ett sätt som är avsett att vara permanent och utgör själva grunden för systemet. Att ta ner den skulle lämna tydliga skruvhål och skador på väggen. Därför ska bärlisten normalt lämnas kvar till köparen.
De lösa delarna är en tolkningsfråga
Det är här gråzonen uppstår. De lösa delarna – hyllplanen, korgarna och konsolerna – är inte fastskruvade i väggen utan kan enkelt lyftas bort och arrangeras om. Detta gör att de kan argumenteras vara lös egendom, jämförbart med en bokhylla som står på golvet. En säljare skulle kunna hävda att endast den fastskruvade bärlisten är byggnadstillbehör, medan de själva tar med sig de mer värdefulla och anpassningsbara delarna av systemet.
Mäklarsamfundet och andra juridiska experter menar dock ofta att om ett komplett förvaringssystem har satts upp i en garderob eller klädkammare, är det avsett att fungera som en helhet för stadigvarande bruk. I det falla ska även de lösa delarna ingå, eftersom de tillsammans med bärlisten utgör den funktion som är avsedd för utrymmet.
Rättspraxis och ”nyare” installationer
Det finns ingen glasklar dom som exakt reglerar Elfa-system. Tolkningen kan också påverkas av hur integrerat systemet är. Ett heltäckande system i en klädkammare som ersätter traditionella garderober talar starkare för att vara ett byggnadstillbehör än ett par enkla hyllor i ett förråd.
En intressant parallell är hängande nyckelskåp. Högsta domstolen har i ett fall slagit fast att ett enkelt, hängande nyckelskåp inte var ett byggnadstillbehör, trots att det var upphängt på en skruv. Detta stärker argumentet att löst hängande delar inte nödvändigtvis ingår.
Avtalet är A och O – undvik konflikten
För att undvika en tråkig tvist efter tillträdet är den enda säkra lösningen att vara övertydlig i avtalet.
- Som säljare: Om du absolut vill ta med dig ditt Elfa-system, eller delar av det, måste du vara tydlig med detta från start. Informera mäklaren så att det kan skrivas in i objektsbeskrivningen och, framför allt, se till att det specificeras som ett undantag i köpekontraktet. Om inget avtalas har köparen starka argument för att hela systemet ska lämnas kvar.
- Som köpare: Förutsätt inte att det fina förvaringssystemet du såg på visningen kommer att finnas kvar. Ställ en direkt fråga till mäklaren. Om systemet är viktigt för dig, se till att det uttryckligen skrivs in i kontraktet att ”komplett förvaringssystem av märket Elfa i klädkammare och garage ingår i köpet”.