En vanlig fråga som dyker upp i samband med en bostadsaffär är vad som egentligen ska lämnas kvar av säljaren. Får man ta med sig den specialbyggda garderoben, eller förväntas den stå kvar till den nya ägaren? Svaret är inte alltid självklart och beror på garderobens karaktär och vad som avtalats. Här reder vi ut vad som gäller.
När du köper en bostad, oavsett om det är en villa eller en bostadsrätt, görs en juridisk åtskillnad mellan fast egendom och lös egendom. Huvudregeln är enkel: fast egendom ingår i köpet, medan lös egendom inte gör det, om inget annat har avtalats.
Fast eller lös egendom – den avgörande skillnaden
För att förstå om en garderob ingår i köpet måste man först avgöra om den klassas som fast eller lös egendom.
- Fast egendom innefattar själva fastigheten och dess fastighetstillbehör samt byggnadstillbehör.
- Lös egendom är allt annat – med andra ord, säljarens personliga tillhörigheter som möbler, tavlor och de flesta lampor.
Enligt Jordabalken, den lag som reglerar fast egendom i Sverige, är den avgörande faktorn om ett föremål har ”blivit försedd för stadigvarande bruk”. Det betyder att föremålet ska vara installerat med avsikten att det ska finnas där permanent och vara till nytta för den som bor i bostaden, oavsett vem det är.
Inbyggda garderober – ingår
Platsbyggda eller inbyggda garderober, som är en integrerad del av bostadens struktur, betraktas i princip alltid som byggnadstillbehör. De är uppförda för att vara en permanent förvaringslösning och ingår därmed i köpet. Detta gäller även inredningen i dessa garderober, såsom hyllplan, stänger och utdragbara lådor. Att montera ner och ta med sig en sådan garderob är ett avtalsbrott om det inte tydligt har avtalats om i förväg.
Fristående garderober – ingår normalt inte
För fristående garderober är läget mer komplicerat. En garderob som är köpt som en separat möbel och som kan flyttas utan att lämna betydande spår, betraktas normalt som lös egendom. Säljaren har alltså rätt att ta med sig dessa vid flytten.
Det finns dock undantag som kan göra en fristående garderob till en del av köpet:
- Nödvändig för funktion: Om en fristående garderob är den enda, eller den primära, förvaringslösningen i ett sovrum eller en hall, kan den anses vara avsedd för ”stadigvarande bruk” och därmed ingå.
- Marknadsföringen: Om garderoberna tydligt visas upp på bilder i bostadsannonsen eller nämns i objektsbeskrivningen som en del av bostadens förvaringsmöjligheter, kan köparen med fog förvänta sig att de ingår.
- Fastskruvade garderober: Även en fristående garderob som för säkerhets skull har skruvats fast i väggen kan skapa osäkerhet. Här blir avsikten bakom installationen avgörande. Har den skruvats fast för att bli en permanent del av rummet, eller enbart som en säkerhetsåtgärd? Ofta lutar det åt att den fortfarande ses som lös egendom, men det är en tolkningsfråga.
Skriv ett tydligt avtal – undvik tvister
För att undvika missförstånd och framtida tvister är den absolut bästa lösningen att vara övertydlig i köpekontraktet. Mäklaren har en skyldighet att hjälpa till med detta.
- Som säljare: Om du planerar att ta med dig en garderob som kan anses vara i en gråzon, se till att detta tydligt skrivs in som ett undantag i köpekontraktet. Exempelvis: ”Garderoberna av märket X i sovrum 2 ingår ej i överlåtelsen.”
- Som köpare: Om du är särskilt intresserad av att garderoberna ska stanna kvar, fråga mäklaren vad som gäller och se till att det specificeras i avtalet att de ingår. Förlita dig inte på muntliga löften.
Genom att specificera vad som gäller för garderober och annan potentiellt tvistig inredning i köpekontraktet, kan både köpare och säljare känna sig trygga och undvika en tråkig start på den nya bostadsresan.