Fråga:
Den 26 mars skrev vi på kontraktet för att köpa ett hus i Kalmar för 1 800 000 kr. I den skriftliga information vi fick om huset innan vi skrev på köpekontraktet står det att boytan är 142 kvm och biarean är 107 kvm. Detta skulle enligt informationen vara ”enligt taxeringsinformation”. Vi såg därför ingen anledning att misstänka att detta inte stämde. Garaget var inte inräknat i detta. Detta innebär att vi betalade 12 676 kr/kvm boyta. (1 800 000 / 142)
För att ta reda på hur mycket byggnadsställning vi kommer att behöva när taket ska läggas om, gjorde vi en mätning av husets yttermått. Det var då vi började misstänka att de uppgifter vi fått om husets area inte stämde. Vi kontaktade skattemyndigheten för att kontrollera den skriftliga information vi fått. Det visade sig att husets taxerade yta var 95 kvm boarea och 80 kvm biarea. Vi kontaktade då mäklaren för att påpeka misstaget, och han gick, efter viss diskussion, med på att kontrollmäta huset. Det visade sig att boytan är 119 kvm och biarean (källaren) är 89 kvm. Priset för boytan är nu istället 15 126 kr/kvm. (1 800 000/119)
När Svensk Fastighetsförmedling annonserar ut hus i tidningen så kan man alltid, klart och tydligt, läsa hur många kvadratmeter boyta ett hus har. Detta är alltså en viktig uppgift för att locka köpare. Den felaktiga informationen vi fått gör att vi känner oss lurade och missledda. Naturligtvis för att huset är mindre än vi först trodde, och även för att informationen kan ha gjort att fler familjer kom och tittade på huset och att fler familjer var med och bjöd. Det kan alltså ha lett till att huset blev dyrare än om man annonserat ut den korrekta boytan och biarean.
Vad kan vi göra? Hur mycket är rimligt att begära i kompensation? Säljaren anser att mäklaren gjort fel. Mäklaren säger att vi ska klaga skriftligt till honom, för att han sedan ska gå till sitt försäkringsbolag. Han säger också att det inte finns några garantier för att vi ska få någon kompensation.
Svar:
Mäklaren ansvarar för hur objektet beskrivs i t ex en objektbeskrivning. Om man där skriftligen uppger (och därmed garanterar riktigheten) på boyta med mera har det i praxis ansetts att köparen inte ytterligare behöver undersöka dessa förhållanden, om man inte haft anledning att misstänka att uppgifterna inte stämmer. Uppgifter i en objektbeskrivning är således att jämföra med en utfästelse från säljarens sida.
En annan sida av saken är hur uppgifterna tagits fram. Kommer uppgifterna från säljaren (och mäklaren förmedlar dem vidare) har mäklaren enligt praxis en viss kontrollplikt. Är det uppgifter som mäklaren själv tagit fram har han ett ännu större ansvar för uppgiftens riktighet.
En uppgift om en felaktig yta, där uppgiften anses vara en utfästelse, är ett fel i fastigheten. Som köpare kan man begära nedsatt köpeskilling (från säljaren) eller väcka talan om skadestånd mot mäklaren (som förmedlat uppgiften).