Ett hus kan byta ägare på flera sätt: genom köp, gåva, arv eller bodelning. Oavsett vilket måste ägarbytet dokumenteras skriftligt och registreras hos Lantmäteriet genom lagfart. Dessutom ska el, vatten, sophämtning, försäkring och lån flyttas över till den nya ägaren. Den här guiden visar hur ett ägarbyte av hus går till, steg för steg och med tidslinje, vilka handlingar som krävs och vad det kostar.
Fyra sätt att byta ägare på ett hus
Det juridiska namnet på det sätt du får huset på är fång. Fånget avgör vilken handling som krävs, om stämpelskatt ska betalas och vem som söker lagfart. Den nya ägaren ska söka lagfart inom tre månader från att fångeshandlingen upprättades (20 kap. 2 § jordabalken).
Expeditionsavgiften hos Lantmäteriet är 825 kronor i samtliga fall. Läs mer om reglerna för varje fång i guiderna om att ge bort hus i gåva, gåvobrev för hus och att sälja hus till barn.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
Tidslinje: ägarbyte vid köp av hus
Vid ett vanligt köp tar ägarbytet ofta två till fyra månader från budgivningen till att lagfarten är beviljad. Exemplet visar ett typiskt förlopp:
Hur kontraktet och köpebrevet hänger ihop beskriver vi i guiden om avtal vid husköp. Vad som ska betalas på tillträdesdagen ser du i guiden om likvidavräkning för hus.
Lagfarten – det formella ägarbytet
Lagfarten är beviset på att du har förvärvat huset och står som lagfaren ägare i fastighetsregistret. Den skyddar dig mot att säljaren säljer huset igen eller att säljarens borgenärer tar det i anspråk, och den behövs för att du ska kunna ta ut nya pantbrev. Vid köp ska ansökan innehålla köpebrevet eller köpekontraktet i original. Säljarens namnteckning ska vara bevittnad av två personer, annars förklaras ärendet vilande och en extra avgift tas ut.
Sedan den 1 juli 2026 gäller skärpta identitetskrav. Privatpersoner som blir ägare måste ange svenskt personnummer eller samordningsnummer, och juridiska personer svenskt organisationsnummer och underlag om verklig huvudman. Vid köp avgör datumet för köpekontraktet om kraven gäller. Se också hur du skyddar dig mot kapade lagfarter.
Räkna på ditt eget köp med verktygen räkna ut lagfart och räkna ut pantbrev. Kontantinsatsen är minst 10 procent sedan bolånetaket höjdes till 90 procent den 1 april 2026. Läs mer om pantbrev och kontantinsats.
Ägarbyte genom gåva, arv eller bodelning
Gåva
Ett gåvobrev ska vara skriftligt och innehålla en överlåtelseförklaring. Tar mottagaren över lån eller betalar något är det inte längre en ren gåva. Uppgår ersättningen till minst 85 procent av taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som ett köp och stämpelskatt tas ut på hela värdet. Under den gränsen blir det bara expeditionsavgift. Ger du huset till din make eller maka och det ska bli enskild egendom krävs ett villkor om det i gåvobrevet.
Arv
När ägaren har dött ingår huset i dödsboet. Ska huset tas över av en arvinge söker arvingen lagfart med den registrerade bouppteckningen och ett arvskifte, eller ett testamente. Ska dödsboet i stället sälja huset måste det först söka dödsbolagfart. Läs om köparens perspektiv i guiden om att köpa hus av dödsbo.
Bodelning
Vid skilsmässa eller när sambor separerar kan huset fördelas i en bodelning. Bodelningsavtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda. Den som får huset söker lagfart om huset tidigare tillhörde den andra. Ingen stämpelskatt tas ut. Observera att sambolagen bara omfattar en bostad som köpts för gemensamt bruk. Ett hus som den ena ägde före förhållandet ingår normalt inte.
Fastighetsavgift och taxering när huset byter ägare
Fastighetsavgiften betalas av den som äger huset den 1 januari, för hela året. Köper du huset under året brukar du därför ersätta säljaren för tiden från tillträdesdagen, vilket räknas in i likvidavräkningen. För 2026 är avgiften 0,75 procent av taxeringsvärdet, högst 10 425 kronor för ett småhus. Läs mer om fastighetsavgift för hus och taxeringsvärde.
Skatteverket får uppgifter om ägarbytet från Lantmäteriet när lagfarten registreras. Säljaren redovisar försäljningen i sin deklaration året efter att köpekontraktet skrevs. Ett nybyggt hus som ännu inte har taxerats behandlas på särskilt sätt, se hus som saknar taxeringsvärde.
Praktiskt ägarbyte – abonnemang och försäkring
Det juridiska ägarbytet är bara en del. Samtidigt måste de abonnemang som hör till huset flyttas över. Gör så här:
- Villaförsäkring: teckna en egen försäkring som gäller från tillträdesdagen. Säljaren säger upp sin från samma dag.
- El: teckna elhandelsavtal och anmäl flytten till elnätsbolaget. Läs av elmätaren på tillträdesdagen.
- Vatten, avlopp och sophämtning: anmäl ägarbytet till kommunen. Abonnemangen är knutna till fastighetsägaren, och utan anmälan kan fakturorna fortsätta gå till säljaren.
- Sotning och brandskydd: kommunen eller den skorstensfejare kommunen anlitar behöver veta vem som är ny ägare.
- Samfällighet: meddela samfällighetsföreningen att du är ny delägare. Läs mer om samfällighetsförening.
- Bredband, larm och värmepumpsservice: ta över eller teckna nya avtal.
- Adressändring: anmäl flytten till Skatteverket senast en vecka efter att du har flyttat.
Fler tips inför flytten finns i checklistan inför flytt.
Checklista för ägarbytet
- Kontrollera i fastighetsregistret att säljaren är lagfaren ägare och vilka pantbrev och servitut som finns.
- Se till att säljarens make, maka eller sambo har samtyckt om huset är gemensam bostad.
- Skriv ett köpekontrakt, gåvobrev eller bodelningsavtal som uppfyller formkraven.
- Kontrollera att säljarens namnteckning är bevittnad av två personer.
- Betala slutlikviden och skriv under köpebrevet på tillträdesdagen.
- Sök lagfart inom tre månader och bifoga originalhandlingen.
- Ta över pantbreven och sök nya om lånet är större.
- Flytta över försäkring, el, vatten, sophämtning och övriga abonnemang.
- Spara kontrakt, köpebrev och lagfartsbevis. Du behöver dem när du säljer.
Säljer du själv utan mäklare finns hela processen i guiden sälja hus utan mäklare. Behöver du en mall finns köpekontrakt som gratis mall.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
Vanliga frågor om ägarbyte av hus
Hur går ett ägarbyte av hus till?
Ägarbytet sker genom ett skriftligt köpekontrakt eller köpebrev, ett gåvobrev, ett arvskifte eller en bodelning. Därefter söker den nya ägaren lagfart hos Lantmäteriet. När lagfarten är beviljad står du som ägare i fastighetsregistret.
Hur snabbt måste jag söka lagfart?
Inom tre månader från att köpebrevet, gåvobrevet eller den andra fångeshandlingen upprättades (20 kap. 2 § jordabalken). Vid köp via mäklare skickar ofta banken eller mäklaren in ansökan. Söker du inte i tid kan Lantmäteriet förelägga dig att göra det vid vite.
Vad kostar ett ägarbyte?
Vid köp betalar privatpersoner 1,5 procent i stämpelskatt på köpeskillingen eller taxeringsvärdet året före, det högsta av dem, plus 825 kronor i expeditionsavgift. Vid gåva, arv och bodelning blir det oftast bara expeditionsavgiften. Behöver du nya pantbrev tillkommer 2 procent av beloppet plus 375 kronor.
Vem betalar fastighetsavgiften året huset byter ägare?
Den som äger huset den 1 januari är skyldig att betala fastighetsavgiften för hela året. Köparen och säljaren brukar därför avtala om att köparen ersätter säljaren för tiden efter tillträdet, och det räknas in i likvidavräkningen.
Blir jag ägare när kontraktet skrivs eller när lagfarten beviljas?
Äganderätten går över enligt avtalet, normalt på tillträdesdagen när köpeskillingen är betald och köpebrevet skrivs under. Lagfarten är registreringen av att du har förvärvat huset. Den ger dig skydd mot till exempel säljarens borgenärer och behövs för att du ska kunna ta ut pantbrev.
Måste jag ha svenskt personnummer för att söka lagfart?
För förvärv från den 1 juli 2026 måste privatpersoner ange svenskt personnummer eller samordningsnummer. Den som saknar samordningsnummer kan ansöka om det hos Skatteverket. Vid köp är det datumet då köpekontraktet skrevs under som avgör om kravet gäller.
Källor: jordabalken (1970:994) 4 kap. 1–3 och 29 §§, 20 kap. 1–2 och 7 §§, lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, äktenskapsbalken 7 kap. 5 § och 9 kap. 5 §, sambolagen (2003:376), Lantmäteriet (stämpelskatt och avgifter, nya identitetskrav från 1 juli 2026), Skatteverket (fastighetsavgift 2026, adressändring), Finansinspektionen (bolånetak 90 procent från 1 april 2026). Exemplet är påhittat. Senast granskad 15 november 2026.